Skip to main content

> Om omedvetna val och könsmaktsordningar i klassrummet

Drama är ett utmärkt verktyg för att synliggöra det osynliga. Lyfta och problematisera normer och makt. Men det är mer än historierna vi väljer att gestalta som är viktiga. Vilken roll väljer vi i dramat och varför?


Klassrummets värld

Ett klassrum är ofta en hel värld av osynliga normer och maktstrukturer. När vi bryter mot dessa blir de tydliga och konsekvenser följer ofta därpå. I dramaövningar tränar vi på att berätta om dessa situationer för att ta reda på om de kan verka förtryckande och går att omförhandla. Målet är alltid att skapa ett tryggt klassrum där alla styr sitt eget handlingsutrymme och har ett lika stort värde oavsett kön.


Vad kan vi se i rollspelet?

När jag gör rollspel med eleverna ber jag de att att fundera ut en situation som har hänt eller skulle kunna hända, en obekväm situation där någon eller några utsätts för förtryck eller diskriminering. I de här situationerna är det otroligt viktigt att presentera övningen ordentligt , berätta vilka regler som gäller och skapa en trygg situation omkring rollspelet.

Eleverna delas in i grupper och får tillsammans skapa en situation de kan spela upp för klassen. När situationen spelats upp och vi tillsammans funnit en lösning, eller åtminstone nyanserat situationen, går vi in i nästa fas. Nämligen, vilka roller har vi valt? Och varför?

Under mina tusentals möten med elever har jag sett samma sak. Killarna väljer, så gott som alltid, att spela förtryckaren, den som mobbar eller den som har makten. Tjejerna spelar därmed ofta den som blirförtryckt eller utsätts för kränkningar eller hot i scenen. När vi hanterat scenen och synliggjort offer och förövare går vi in på känslor med fokus på offret. Hur skulle det kännas att utsättas för detta i verkligheten? Hur skulle vi kunna förebygga detta så ingen ska behöva uppleva detta?


”Förhåll dig till reglerna annars ryker du”

Sedan går vi in i del 2. Jag ber eleverna byta roller med varandra och spela den igen. Nu händer något -motstånd! Från vilka då? Generellt från pojkarna. De vill inte, eller vägrar ofta helt att delta i bytet med att nu spela den som utsätts för förtryck. Här börjar en oerhört känslig diskussion om mansnormer. Vad har man tillåtelse att göra inom den? Kan man bryta den ostraffat, eller kommer ett normbryt alltid att kosta?

Mansnormen är som huggen i sten i många klassrum och vill inte utmanas eller låta sig lekas med, inte ens i en simulerad teaterscen. Det innebär en risk som man inte kan kosta på sig och kan innebära negativa konsekvenser långt utanför dramasituationen.

Istället för att forcera någon att spela en roll hen inte vill tar vi istället diskussionen om könsnormer och, utan att peka ut någon, diskutera på en strukturell nivå vilka förväntningar och krav som ligger på oss kopplat till kön. Det blir tydligt vilken rädsla som ligger i  -att vara annorlunda och utanför ett sammanhang. Ett sammanfattande citat från dessa diskussioner : ”Förhåll dig till reglerna annars ryker du”.

Vilken roll vi väljer, eller tilldelas, i dramat säger nästintill mer om maktordningen i klassen än om spelet i sig. Dramat står för det medvetna och rollvalen det omedvetna. För att skapa förändring behöver vi synliggöra och problematisera de båda!


När normbrottet blir statushöjande

Men det finns undantag, om du redan har makten och en säker position i gruppen kan du leka med könsrollerna. När du, som t. ex. den coola och ”rätta killen” använder traditionellt feminina attribut anses det häftigt eller trendsättande. Så, om du har makten på skolan eller i klassrummet kan du nästintill höja din status med att veta och leka/använda könskodade attribut. Du vet att du går över gränsen, men klarar det. Du är inte rädd för konsekvenser, för det är du som innehar privilegierna och sitter på makten.

I ”rätt händer” kan t.ex den glittriga tiaran bli ett maktredskap och kungen krönas.  Hur tiaran används kommer också göra skillnad för hur attributet anses. Förlöjligas den så förlöjligas också det traditionellt feminina, åtminstone i kombination med en mans kropp. Används den oproblematiskt , som om det vore vilken kostym som helst, skapas något helt annat.


Dramats möjligheter 

Det är oerhört viktigt att hantera det som uppstår i en dramasituation så att vi inte cementerar könsroller istället för att öppna upp de! Målsättningen är alltid att ifrågasätta det fastskruvade och tillknäppta, det tysta och det normerande.

När vi gör det kan rollerna omprövas, så väl i dramat som i verkligheten. I dramat har vi möjlighet att skapa utrymme, frihet och nya värderingar som gynnar allas lika värde. Ibland räcker det bara med att ställa frågan ”varför då”? för att få syn på något nytt. Makt och privilegier går att omfördela så att vi skapar likvärdiga villkor för våra barn att växa upp under. Kön ska aldrig vara ett hinder, vara sig nu … eller i en framtid.

Text: Johanna Lundin